Sitta i knät

Att sätta sig "i någons knä" betyder egentligen, som ni förstår, att sätta sig på någons lår. Men ändå kallar vi låren för "knät". Jag vet, helt ologiskt. Jag antar att det någonstans på vägen skett ett stort missförstånd. Jag kan bara föreställa mig hur det skulle kunnat gå till.
En äldre herre ber sin fru att sätta sig i hans knä och han menar vad han säger. Helst vill han se sin fru krympa sig själv för att sedan på något sätt krypa in i själva knäskålen. Hon däremot missförstår alltihop eller rent av lyssnar för dåligt på sin mans instruktioner, hans önskemål. Så istället för att faktiskt göra det han ber om sätter hon sig på hans lår. Den hela incidenten sker på ett relativt stort och öppet torg mitt på en lördagsförmiddag någonstans i Sverige och runt om finns därför såklart en större skara människor. Nu får vi helt enkelt anta att någon eller flera personer i omgivningen råkat se och höra när damen satte sig på den äldre herrens lår och sedan fört vidare denna, nu helt obegripliga, tradition eller vad man ska kalla det. "Så barn, nu hörde ni vad farbrorn sa och ni såg var damen satte sig. Nu vill jag inte höra något mer tjafs från er idag, det är slutdiskuterat!". Ja, jag vet inte vad jag ska säga längre. Vi ligger illa till. Jag ser inget ljus i denna mänsklighetens tunnel. Godnatt.

Dagens utdrag

Utdrag ur Ottar Johansdottirs blogg:

"Hej alla trogna läsare!

Ännu en vanligt dag på jobbet. Eller, ja, vanlig och vanlig. Jag vet inte. Idag inledde jag min näst sista vecka i arbetslivet. Bara två veckors arbete till och sedan, den så kallade "friheten". Jag har svårt att beskriva eller ens känna hur jag känner. Vissa frågor dyker oundvikligen upp nu i slutspurten av min arbetskarriär. Allmänna frågor om livet. Har jag trivts? Har jag blivit det jag velat? Jag vet inte. Nog har jag trivts på jobbet men jag tänker inte sticka under stolen med att jag faktiskt haft en dröm om att jobba som någonting annat. Varför blev det aldrig av då? Ja, om jag bara visste det. Jag antar att jag aldrig vågade ta det där första steget. Vänta nu. Steg? STEG?! Allvarligt talat! Är det ens ett ord? Är det ett skämt? Har ingen människa upptäckt detta tidigare, att vi helt utan den minsta reaktion går runt om dagarna och tror att det är okej att ha ett sådant ord i det svenska språket? Har människor tappat förståndet? Jag vet inte vad jag ska tro längre. Jag skäms rent ut sagt. Det är vidrigt. Är jag med i en konspiration? Det... vänta... om jag bara kunde... öh... *klick*."

Kvällens utdrag...

Utdrag från Teodor Blammérs blogg:

"Hej bloggen!
Varför skriver jag så? Varför inleder jag mitt blogginlägg på det sättet? Vad menar jag? Vem säger jag hej till? Säger jag hej till bloggen?
Hur som helst, idag har jag mestadels suttit inne framför soffan och surfat mig genom hela internet. Från början till slutet. Jag började på den första hemsidan och slutade precis, bara för några minuter sedan, på sista hemsidan, vilket alltså blir den här sidan. Någonstans när jag surfat mig igenom 300 sidor känner jag hur något eller någon försiktigt kliar mig på ryggen. Någon eller något som kliar mig på hela ryggraden. Från första kotan till sista kotan, som alltså sitter längst ner på ryggslutet. Jag vänder mig om från datorskärmen och söker av området bakom min rygg men hittar inget där.
Senare på eftermiddagen, alltså imorgon på eftermiddagen, kommer jag att gå till botten med det här. Jag kan inte sluta fundera, jag kan inte sluta undra vem eller vad det var som kliade mig på ryggen. Tills dess säger jag:
Adjö och go home!"

. . .

www.myspace.com/jokop

Kvällens utdrag.

Utdrag från Dagboken på havet, skriven av Kricker:

" Den 5:e maj 1999.

En himla tur med vädret hade vi idag. Vi seglade med segelbåt och tillsammans hade vi en trevlig vistelse på havet. Det var stundtals inte något mer än en vanlig segeltur dock, men vad gör väl det? Vi hade faktiskt redan sett allt. Klockan fem? Jag minns inte ens om det klockslaget existerade. Inget såg ut som på havet, utan det ena var det andra och vice versa. Helt och hållet mitt fel. En sjuhelsikes dag på segelbåten. Jag minns inte var vi var.

/Kricker Krockerson"


...

Dagens Utdrag

Utdrag ur I andras munnar, Sven Swivel Sweeper, 2002:

"Dra dit pepparn växer, fyll några påsar och kom genast tillbaka så steker vi upp den här biffen."


...

Dagens utdrag

Ett utdrag från Ferdinands blogg:

"Måndag den 19 oktober 2009:

Hej bloggen!

Idag har jag varit ute nästan hela dagen. Kylan som jag nämnde i förra inlägget är fortfarande här. Jag vet inte var den kommer ifrån eller varför den är här men tydligen är den här för att stanna. Jag blir galen, skogstokig om ni så vill. Jag har ändå varit ute mycket och det har varit trevlig. Det tog sex timmar att vara ute. Jag har tittat på jord och löv och fått reda ut ett och annat missförstånd angående jämna markytor. Dessutom har jag och min lillebror, Antor, eller "System" som de kallar honom på dagis, varit och handlat. Vi köpte rotpulver och mackor. "Vatten har vi hemma" påpekade Antor när jag höll i något som han trodde var vatten, men det var ju i själva verket något helt annat.
Slutligen har jag slappat i soffan framför en rad besvikelser, bl .a. mina gamla skolarbeten och några tv-serier.
Det var nog allt för idag. Ha en trevlig natt.
Gå hej!

/Santos Micke"

Sjuk dialog man hör mitt på dan'

- Jobbar du mycket ute i trädgården?
~ Ja.
- Mm, jag förstår det, du är så brun. Du går runt i kortbyxor.

:|:

www.myspace.com/jokop

:J0K0P:

OY!

www.myspace.com/jokop

Absolutely cuckoo

Coco Pops

med mjölk

:remix:

Min remix av "To the Sea" finns nu på myspace.

Länkar:

ROOS
&
JOKOP

Har du sett det förut? (#2)

Ok, då kör vi igen...

Har du sett det förut?

1. Stol på trådlös telefon

2. Banan i kaffebryggare

3. Ägg på cd-skiva i stereoanläggning

"Har du sett det förut?"

Nu kör vi...

Har du sett det förut?

1. Munspel på tavla

2. Öronpropp på nässpray

3. Batmobil i kaktusväxt

Around Ya'

Det sjukaste jag någonsin har sett var när en igelkott, på mage, kanade ner från ett hustak ner i en killes ryggsäck. Killen med ryggsäcken fick immunitet och kunde därför inte röstas ut i kommande öråd.

Ibland.
Inte alltid.
Kanske aldrig.

God Natt.

Förresten...
... lite nya versioner på låtarna på myspace.com/jokop.

Are we recording our adlibs?

www.myspace.com/endiamondsband1

www.myspace.com/jokop

It's a little bit off track.

"There is the sun and his mellow child. Both in their dearest state. Both in their purest, smoothest form. Taken by any of them, by witch they all share, together in grief and sorrow."
- Joey Bongas
Idag vaknade jag en timma senare än mig själv. Tack vare haren. Ni vet, det där med haren. "När haren tittar fram, ställer vi klockan framåt en timma". Och ljusare blir det. Tack vare haren.

Men nu är det mörkt.
Hej mörkret, min gamle vän. Jag har kommit för att prata med dig igen.

J J

Vad gör Jan Johansen nuförtiden?

1. Jobbar som datatekniker?
2. Extraknäcker som obehaglig familjefar nånstans i Värmland?
3. Jobbar för en koncern som mäter remmar i Norge?
4. Placerar ut magnetremsor hemma hos Telia-kunder?
5. Syr Charlie Sheens skjortor?
6. Brer mackor åt Quinzy Jones?
7. Broderar, löser korsord och fikar?

Vilken menar du? (fortsättningen, se under för första delen)

I bilen:

- Var du allvarlig förut?
- Om vad?
- "Vajken"?
- Jaja, det är inte så konstigt egentligen. Tänk dig att många säger "vicken" istället för "vilken".
- Ja...
- Ja, och oftast när man frågar nåt kanske man vill säga nåt med "vad" i början, men då inser man snabbt att det fungerar ju inte i det här sammanhanget. Då byter man snabbt till ett mer passande, i detta fallet "vilken". Hjärnan tror ju att det här kommer vi hinna skifta utan att någon märker detta, men nej. Det blir helt fel. "Va... icken". "Vaicken". "Vajken?"
- Aaaaaah, haha.
- Ja, visst är det kul?

Vilken menar du?

- Det är utan tvekan min bil som står där borta... där nere vid tygaffären.
- Vajken menar du?
- "Vajken"? Hehe, det där händer mig också.
- Vad menar du?
- Du sa, "vajken menar du?"... "vajken" istället för "vilken" alltså.
- Gjorde jag? Vaddå? Är det nåt som folk säger fel på?
- Ja, det verkar så. Händer ganska ofta om man är uppmärksam. Vet inte riktigt varför.
- Har jag nog aldrig lagt märke till.
- Nej, träffar många som inte känner igen det. Tror man snubblar lite mellan "vilken" och "vad".
- Ja... jo det kan säkert stämma.
- Yes... jaja, ska vi åka hem?

L:I:S:T:A:N

Jag har varit på många okända platser sedan senaste inlägget.

Vilka låtar är det då som gäller just nu. Jag talar alltså inte bara om nya låtar nu. Nu kan det vara vilken låt som helst.

¤ Corona - Rhythm of the night (Den tycker faktiskt alla om)
¤ Paul Simon & Art Garfunkel - The sound of silence (Passar bra)
¤ Gnarls Barkley - Smiley Faces (Härlig, i alla fall just den här låten)
¤ Julio Iglesias - Milonga (Ni förstår säkert, ge den en rättvis chans)
¤ Talk Talk - It's my life (inte No doubt)
¤ The stone roses - Fools gold (Ja, den får vara med)

Utan inbördes ordning. Vad är det här för lista? Ja, så tänker jag också. Det finns såklart flera låtar som gäller just nu, men de här är på något sätt lite mer intressanta. Och listan gäller just nu och framåt, man vet aldrig när det ändras. Jag återkommer.

TACK ALLA

Så! Då har man fyllt 20 år och äntligen tagit körkort. Nu kan jag lägga mig ner och sova resten av tiden, kanske se lite Twin Peaks.

O:R:A:N:G:U:T:A:N:G

Det är så kul

Det är så kul med orangutanger.

W:E:D:N:E:S:D:A:Y::E:V:E:N:I:N:G

Slightly, only slightly less than I used to, my love.

20-års-krisen.

"Det borde finnas en pizzeria i varje gatuhörn som har öppet dygnet runt, dit alla med kroniskt pizzasug kan gå, alla i tjugoårsåldern." - Joey Bongas

Ja, det verkar som att människor i tjugoårsåldern runt om i landet lider av en kris. Den har i folkmun kallats för "pizzakrisen" alternativt "dallas-krisen".

Kända symptom:

Pizzasug. Ett sug efter pizza som oftast infinner sig sent på kvällen kring elva-tiden. Suget kan upplevas relativt kraftigt och är för en del personer ett stort problem då det inte finns någon möjlighet att fixa fram en stor, salt och flottig pizza så sent på kvällen.

Falsettskratt, många upplever att de allt oftare skrattar i falsett. Minst en omgång med ett "haha-läte" i falsett per skratt tycks ha blivit allt vanligare bland människor i denna kris.

Slutligen, Dallas. Det är heller inte helt ovanligt att ett stort intresse för kult-dokusåpan "Dallas" infinner sig. Spännande, djärva och vågade intriger utspelade i fantastiska miljöer med färgstarka karaktärer lockar den krisdrabbade så till den milda grad att hon eller hon kan bli sittandes i timtal klistrad framför TV-rutan.

Jaja.

Det var snyggt med 100 inlägg...

... men nu blir det 101. Lite snyggt det också.

Sista avsnittet av Late night with Conan O'brien visades igår på tv4+. Nu ska han istället ta över The Tonight Show efter Jay Leno och han flyttar därför till L.A. Och där satt vi med gråten i halsen, båda jag och Conan. För det var ett bra och, för ovanlighetens skull, känslomässigt program.

Apropå bra TV. Nu börjar "Den rätte för...". Nej. Stopp. Stanna.

Hejdå.

J0K0P

Jokop was reviewed in Saturdays Gothenburg daily news paper, a.k.a "GP", and Jokop received the score 3/5. The man behind the band, Jakob Larsed, says that he's quite saticfied with the review and that he agrees with the critic he was given.

Mathah.

Jag har ingenting att skriva.


Det kanske är bra. Det är det ryktet som går.


Det finns skit på golvet, det finns damm... det ser inte bra ut, på golvet? Vad ska man ta sig till, Angus?


Jag gör den här texten längre med lite meningslösa radbyten, varvat med meningslösa uttalanden.



Jag pratade med mina vänner, och vi tog ett snack. Det är samma sak. Men, alltså... om du ska beskriva din frisyr med fyra verb, hur låter det? Springa, sova, äta och dö.



Han är bortglömd redan nästa morgon. Sjukt.

I:M : H:E:R:E

"We skipped a light fandango,
Turned cartwheels 'cross the floor."

J:O:K:O:P

"When we called out for another drink,
The waiter brought a tray."

P:A:R:A:D:E

The song of the day... of the week actually.

Ny låt

Around ya'

Ibland alltså.

Jag fick något konstigt. Det var liksom surt. Det var. Jag kunde inte riktigt fatta om. Men jag spottade ut det. Försökte att pricka handfatet så att jag skulle se vad det var. Allt gick för fort. Jag missade helt och hållet. Jobbigt. Det kändes som något giftigt. Varför skulle det vara det? Jag tänker alltid så om jag råkar få något i munnen. "Omges jag av giftiga ämnen?" kan man börja undra. När ska man växa upp? Konstig fråga. Vad då "växa upp"? Som om alla vuxna sväljer allt de får i munnen av misstag. Vad? Hallå? Vad höll du på att komma in på för spår där? Vet inte. Jag anspelar aldrig på sånt. Men det var liksom surt och salt samtidigt. Litet och hårt, som en liten sten fast mjukare. En död bananfluga säkert. Det kryllar av dem, eller nej. Det kryllar inte av dem. Men ganska ofta sitter jag och blir totalt vansinnig på en liten fluga som flyger i cirklar runt huvudet, mot munnen, snuddar nästippen, vänder om, tar satts, störtar mot ena näsborren. Jag försöker såklart döda den. Men det är lite svårare med de här små flugorna. Eller nej. Det är lättare än vanliga såklart. Men det är lite svårare än vad man först tänker sig. Och sedan vaknade jag.

Tja!
Tjena!
Tjenare!

SCREAMIN' JAY HAWKINS

Det blir inte bättre än såhär, ibland...


"I don't care if you don't want me, I'm yours anyhow!"

MTV

Om du tittar på MTV en hel dag och känner, redan efter någon timma, ett fruktansvärt tryck över bröstet, då är allt i sin ordning.

Påstår jag nu att jag har tittat på MTV hela dagen? Nej, självklart inte. Då hade jag ju varit död nu.

Gubbe o käring!

Jag inser ofta hur gott the air med apelsin. "Shit, va gott det här är egentligen, ärligt talat... hur gott är det här?", står jag ibland och diskuterar med mig själv om.

HOW SOON IS NOW?

HOW SOON IS NOW?
HOW SOON IS NOW?
HOW SOON IS IT?
IT'S SOON.
IT'S SOON.
IT'S NOW.

Göteborg 6/2

...

...

...

P: Sébastien! Hi, great show!
S: Thank you!
J: Yeah, really great show!
S: Thank you very much... are you... tasty guys?

... Jag minns inte vad vi svarade.

Reklam

"Någon gång ska jag, under en hel dag, räkna hur många gånger jag "knäcker" fingrarna. Det lovar jag. Men inte imorgon, förmodligen inte heller i övermorgon. Vet egentligen inte när jag ska orka göra det. Risken är att det aldrig blir av. Det vore verkligen tråkigt i så fall. Äsch, jag skiter nog helt i den idén. Vet inte vad jag skulle ha siffrorna till ändå. Det är inget man imponerar med eller ens skulle få för sig att berätta för någon. Det skulle möjligtvis vara för att bevisa hur dum och tråkig man är. Ja, det är kanske ingen dum idé."

...

TV

Jag tittade på Hockeykväll. Jag gillar väl egentligen inte hockey. Men jag tittade på det ändå. Det var stundtals väldigt jobbigt att titta på. Jag satt inte ner. Jag låg snarare utsträckt och vred på soffsitsen över alla pinsamheter. Vid ett tillfälle lade jag till och med huvudet ner på soffkudden, som för att ingen skulle se mig. Tänk om någon såg att jag låg obekvämt på soffan och tittade på Hockeykväll.

...

Angest.

Det är stressigt med folk som har hela sin framtid planerad. Eller om de bara har hela året framöver planerat med punkter på vad som ska göras. Och när de sedan till och med har en lista att gå efter, som de nöjt och belåtet bockar av för varje avklarad punkt, blir jag stressad.

"Vi kan väl höras igen 2010, jag har redan fullt schema det här året"

...

Nu ska jag sträcka ut handen utanför fönstret, känna kylan bita sig fast i vartenda finger, dra in handen igen efter några sekunder, slänga mig över ett hinder, krypa genom köket, lägga mig bakom vitrinskåpet, känna lusten att dammsuga välla över mig och till sist somna in framför aktuellt.

Nej, vänta... jag ska nog skriva en lista över vad som måste göras den här veckan!

.

Dröm 1

Jag drömde att vi diskuterade juice. Jag sa att Tropicana gjorde den godaste. (Varför sa jag det? Tycker jag det?)

Denna diskussion pågick samtidigt som två bekanta tävlade om vem som orkade vara instängd längst tid i en liten genomskinlig hytt tre meter under vattenytan. Hytten såg ganska gästvänlig ut med bl.a. en liten säng i ena hörnet.

Sedan ringde det plötsligt på dörren mitt i diskussionen, men ingen öppnade. Efter kanske två-tre desperata ringningar på dörren vaknade jag och... ja... det ringer på dörren.

Tunes... is like...

Music

woooow

- Jag dansar väl inte direkt... det kan man nog inte kalla det, det är mer... jag vet inte, det kanske är att dansa, eller?

-- Ja, säg inte det. Det ser åtminstone ut som att du dansar, härifrån alltså.

- Ja, jo... men du, vi får snacka mer om det imorgon. Jag ringer. Eller nej, jag ringer inte. Jag tycker inte om att ringa till dig.

-- Hehe, jag förstår vad du menar. Jag ringer gärna inte mig själv heller.

...

NYTT:NEW

Larsedart

Rave

Skrämmande men kul:

Hysteria (utkast forts.)

Kapitel (inte scen) 2:

Utanför hotellet
Mr.Bongas kryper ut ur hotellfoajén, sliten och mörbultad som han är. Utanför hotellets ingång, där han nu ligger hopkurad och till synes livlös, står ett gäng äldre herrar och samtalar utan att över huvud taget lägga märke till Bongas som med kvidande läten hade krupit ut ur hotellet och lagt sig alldeles intill dem.
- I ett samhälle där äldre män...
Mr. Bongas hinner inte avlsuta meningen innan han plötsligt får syn på något starkt glittrande föremål i ett av skyltfönsterna på andra sidan gatan, bredvid ett litet tomt café.
En av de äldre herrarna rättar till sin scarf och har nu fått syn på Bongas som fortfarande ligger i fosterställning utanför hotellet. Han släpper taget om sin scarf och tittar ner mot Bongas, öppnar sin breda, flinande mun och säger med torr och överlägsen stämma:
- Den där kommer du aldrig att ha råd med om du ska fortsätta på det där viset.
- ... fortfarande bär scarf, vill jag inte leva, fortsätter Mr.Bongas och ler mot herren som återigen rättar till sin scarf.

...

Hysteria (utkast)

Scen 1:

Mr.Bongas går in i ett hus som saknar både tak och väggar och tappar därefter sitt huvud ner i en röd korg som försvinner ut i det regniga vädret. Bongas ropar med ängslig röst efter köksmästaren som genast kommer inrusandes från ett buskage med ett antal revben under ena armen.
- Ska du inte använda mer revben? frågar Bongas lite aggressivt.
- Det har du rätt i, detta är ju löjligt lite... usch, så hemskt pinsamt och så hemskt oerfarhet beteende jag kommer inrusandes med.
Bongas slänger sig med sin huvudlösa kropp mot köksmästaren och innan de vet ordet av det är maten klar.

fortsättning följer...

... ... ...

www.myspace.com/endiamondsband1

Åka bil eller tåg eller nåt annat, bara åka liksom...

Det är imponerande svårt att kissa på sig med mening.

Lite art in paint:

Uppmärksamma orden i första meningen i följd och bilda en uppfattning.

To do the right thing.

"He who is the farthest out shall not keep his arms to his body for it will sooner or later be his biggest mistake. Though he, in time, might see his errors clearly he shall even then be put out of this world. Hence he must instead keep his arms widely stretched, pointing south respectively north, and not until then will he see what's good and what's bad."
- Joey Bongas

Dressed for success.

"Vi tog tåget in till den yttersta delen av vad som såg ut som en mindre tappning av en större stad. Där satte vi oss på varsina urgamla bänkar i den finaste av parker och tog oss för vad vi var. Det dröjde inte länge innan var och en av oss hade drabbats av värsta gradens yrsel och framför oss låg våra spyor som sakta men säkert hade format, förmodligen den största av pölar vi någonsin hade sett. Tagna av situationen sprang vi åt skilda håll. Jag sprang med sega och mjölksyretyngda ben in på närmsta bakgata för att återhämta mig. Klockan sex skulle vi återses igen, då var det dags för bal. En bal som vi alla hade mycket stora förhoppningar om. Karl hade till och med skrivit en liten kom-ihåg-lista över vad som skulle finnas i de olika innerfickor på den hyrda frack-kavajen. "En liten nätt bläckpenna, två hundralappar, en näsduk..." osv. Men hade vi nu, som vi bestämt, möts där utanför balen vid sex, alla fint uppklädda i finaste av kläder, hade det säkert blivit en underbar kväll och Gud vet vad vi hade gjort nu."