tisdag 24 februari 2009

Mathah.

Jag har ingenting att skriva.


Det kanske är bra. Det är det ryktet som går.


Det finns skit på golvet, det finns damm... det ser inte bra ut, på golvet? Vad ska man ta sig till, Angus?


Jag gör den här texten längre med lite meningslösa radbyten, varvat med meningslösa uttalanden.



Jag pratade med mina vänner, och vi tog ett snack. Det är samma sak. Men, alltså... om du ska beskriva din frisyr med fyra verb, hur låter det? Springa, sova, äta och dö.



Han är bortglömd redan nästa morgon. Sjukt.

söndag 22 februari 2009

I:M : H:E:R:E

"We skipped a light fandango,
Turned cartwheels 'cross the floor."

J:O:K:O:P

"When we called out for another drink,
The waiter brought a tray."

torsdag 19 februari 2009

P:A:R:A:D:E


The song of the day... of the week actually.

tisdag 17 februari 2009

söndag 15 februari 2009

Ibland alltså.

Jag fick något konstigt. Det var liksom surt. Det var. Jag kunde inte riktigt fatta om. Men jag spottade ut det. Försökte att pricka handfatet så att jag skulle se vad det var. Allt gick för fort. Jag missade helt och hållet. Jobbigt. Det kändes som något giftigt. Varför skulle det vara det? Jag tänker alltid så om jag råkar få något i munnen. "Omges jag av giftiga ämnen?" kan man börja undra. När ska man växa upp? Konstig fråga. Vad då "växa upp"? Som om alla vuxna sväljer allt de får i munnen av misstag. Vad? Hallå? Vad höll du på att komma in på för spår där? Vet inte. Jag anspelar aldrig på sånt. Men det var liksom surt och salt samtidigt. Litet och hårt, som en liten sten fast mjukare. En död bananfluga säkert. Det kryllar av dem, eller nej. Det kryllar inte av dem. Men ganska ofta sitter jag och blir totalt vansinnig på en liten fluga som flyger i cirklar runt huvudet, mot munnen, snuddar nästippen, vänder om, tar satts, störtar mot ena näsborren. Jag försöker såklart döda den. Men det är lite svårare med de här små flugorna. Eller nej. Det är lättare än vanliga såklart. Men det är lite svårare än vad man först tänker sig. Och sedan vaknade jag.

Tja!
Tjena!
Tjenare!

lördag 14 februari 2009

SCREAMIN' JAY HAWKINS

Det blir inte bättre än såhär, ibland...


"I don't care if you don't want me, I'm yours anyhow!"

torsdag 12 februari 2009

MTV


Om du tittar på MTV en hel dag och känner, redan efter någon timma, ett fruktansvärt tryck över bröstet, då är allt i sin ordning.

Påstår jag nu att jag har tittat på MTV hela dagen? Nej, självklart inte. Då hade jag ju varit död nu.

tisdag 10 februari 2009

Gubbe o käring!


Jag inser ofta hur gott the air med apelsin. "Shit, va gott det här är egentligen, ärligt talat... hur gott är det här?", står jag ibland och diskuterar med mig själv om.

HOW SOON IS NOW?

HOW SOON IS NOW?
HOW SOON IS NOW?
HOW SOON IS IT?
IT'S SOON.
IT'S SOON.
IT'S NOW.

söndag 8 februari 2009

Göteborg 6/2

...

...

...
P: Sébastien! Hi, great show!
S: Thank you!
J: Yeah, really great show!
S: Thank you very much... are you... tasty guys?

... Jag minns inte vad vi svarade.

tisdag 3 februari 2009

Reklam

"Någon gång ska jag, under en hel dag, räkna hur många gånger jag "knäcker" fingrarna. Det lovar jag. Men inte imorgon, förmodligen inte heller i övermorgon. Vet egentligen inte när jag ska orka göra det. Risken är att det aldrig blir av. Det vore verkligen tråkigt i så fall. Äsch, jag skiter nog helt i den idén. Vet inte vad jag skulle ha siffrorna till ändå. Det är inget man imponerar med eller ens skulle få för sig att berätta för någon. Det skulle möjligtvis vara för att bevisa hur dum och tråkig man är. Ja, det är kanske ingen dum idé."

...

måndag 2 februari 2009

TV

Jag tittade på Hockeykväll. Jag gillar väl egentligen inte hockey. Men jag tittade på det ändå. Det var stundtals väldigt jobbigt att titta på. Jag satt inte ner. Jag låg snarare utsträckt och vred på soffsitsen över alla pinsamheter. Vid ett tillfälle lade jag till och med huvudet ner på soffkudden, som för att ingen skulle se mig. Tänk om någon såg att jag låg obekvämt på soffan och tittade på Hockeykväll.

...

Angest.

Det är stressigt med folk som har hela sin framtid planerad. Eller om de bara har hela året framöver planerat med punkter på vad som ska göras. Och när de sedan till och med har en lista att gå efter, som de nöjt och belåtet bockar av för varje avklarad punkt, blir jag stressad.

"Vi kan väl höras igen 2010, jag har redan fullt schema det här året"

...

Nu ska jag sträcka ut handen utanför fönstret, känna kylan bita sig fast i vartenda finger, dra in handen igen efter några sekunder, slänga mig över ett hinder, krypa genom köket, lägga mig bakom vitrinskåpet, känna lusten att dammsuga välla över mig och till sist somna in framför aktuellt.

Nej, vänta... jag ska nog skriva en lista över vad som måste göras den här veckan!

.